The Mistakenly Nagging Water-Line - Come Running

Liten blir stor

Liten blir stor
I morgon är det sju år sen jag sist klämde ut en unge. I morgon fyller Inez sju år och det känns så konstigt att min lilla bebis redan är så stor. Då är det ännu konstigare att tänka på att min äldsta är femton (!) och att mellanbarnen är tolv och tio år gamla. Jag tycker faktiskt att det bara är roligt! Jag har längtat till att dom ska komma upp i åldrarna lite så att man får se hur dom blir som människor. Jag tror ju att barn blir egna personer runt tolvårsåldern, då kan man ju se rätt tydligt hur dom kommer att vara i framtiden, även om det händer mycket under tonåren. Många säger ju att man ser det redan när dom är bebisar, men det håller jag inte alls med om, man har ju ingen aning om vad som kommer att hända i framtiden i deras liv som kommer att forma dom som personer. Så det är så kul nu att dom börjar bli egna personer på riktigt. Självklart kan man ju se hur dom är som personer just då; om bebisen är gråtig eller glad osv. 

Känna sig gammal
Nu i september så började min äldsta jobba, han städar på smarter marketing. Han trivs jätte bra än så länge, han säger att alla medarbetarna på kontoret är jättetrevliga och hjälpsamma. Det är jätteroligt att han får jobba och tjäna egna pengar, men för min del känns det även lite sorgligt. Jag känner mig ju jättegammal nu när han gör sin egen grej, men som tur är har jag ju tre år kvar innan han får göra sin egen grej på riktigt och blir myndig. Gäller att ta vara på tiden som är kvar innan han tar sitt pick och pack och drar!